Bröllop på kinesiska

Den som har svårt för att bestämma sig för vilken bröllopsklänning hon ska gifta sig i bör gifta sig i Kina. I det här landet bör nämligen bruden byta klänning åtminstone två gånger under bröllopsfestens gång.

De flesta kinesiska brudar brukar inleda kvällen i en vit, prinsessaktig västerländsk bröllopsklänning och en tiara i håret. Detta är ett ganska nytt inslag i den kinesiska bröllopskulturen, men jag tror att de unga tjejerna älskar det eftersom de i sina vita, fluffiga klänningar kan glittra och glimma hur mycket som helst. När de byter till den traditionella kinesiska klänningen, det vill säga en röd, lång qipao, är det nämligen en lite mer jordnära stil som gäller.

Under den senaste månaden har jag fått äran att vara med på två kinesiska bröllop, ett i Shanghai och ett i Suzhou. Då brudens klänningar skiljde sig något (medan Shanghaibruden bytte från en gräddbakelsevit till en röd, till ännu en röd, bytte Suzhoubruden från en vit till en rosa till en gul och sen till en röd) var själva bröllopen lika smaklösa. Det var rosa fluff och ludd på väggarn, ur högtalarna strömmade det allra smörigaste från Westlife och bröllopstårtorna bestod i stor sett bara av grädde. På Suzhoubröllopet hade de till och med en liten maskin framme vid scenen som blåste ut såpbubblor med jämna mellanrum. Det fattades bara en Ken och en Barbie på gästlistan för att det hela skulle te sig totalt overkligt.

På det senaste bröllopet satt jag vid samma bord som en finsk herre som för några år sedan gifte sig med en kinesisk kvinna. Medan jag följde såpbubblorna med blicken kunde jag inte låta bli att fråga honom om hans kinesiska bröllop varit av liknande slag?
”Nej nej, mitt var mindre. Tycker du inte det här är lite för mycket?” svarade han och stoppade munnen full av anka.
”För mycket? De får ju byta klänning fyra gånger om det vill?”

Det är väl lustigt hur snabbt man kan bli biten av andra länders traditioner?

Personligen är jag dock inte så förtjust i pråliga bröllopsklänningar. Den här svala kreationen från Vera Wangs vårkollektion 2008 hade jag däremot gärna haft på mig som en av mina fyra bröllopsklänningar…