Village Girl

Har haft helt för mycket att göra på sistone. Skulle så gärna vilja ha en dag då jag inte satt framför datan och filade på artiklar, inte behövde lära mig 30 nya kinesiska ord (vilka vanligtvis består av minst 60 kinesiska tecken) och kunde somna på kvällen utan att ha ångest för att jag kanske glömt ngt. Har bestämt mig för att börja träna denna veckan. So far? Ingen framgång. Men har planerat ett gymbesök imorgon, ett hot yoga pass på torsdag och sen ytterligare ngt ambitiöst och sportigt till helgen. Kanske jag skulle bege mig ut på en joggingrunda, när jag ändå befinner mig i Suzhou där man faktiskt kan springa utan att riskera att bli överkörd på studs. Hm... värt en tanke.

Till helgen firar en av Shanghais mest överskattade nattklubbar, Bar Rouge, 3 år. Det blir party non-stop fred-lörd och detta jubileum till ära har man flugit in LA dj:n Marques Wyatt... *gäsp* 200 spänn begär de i inträde, en mer eller mindre förmögenhet i Shanghai där klubbinträdet MAX bör ligga på en 100-lapp, om ens något (många klubbar och barer kör med gratis inträde. Andra kör med 100 spänn -och så får du en drink på köpet. Sen finns de också de som kör på 100 kr inträde och sen får du dricka hur mycket du vill under kvällens lopp. Men det där är seriöst talat ingen hit!). Grattis Bar Rouge i all ära. En snyggt inredd klubb. Men jag vet en som inte ska dit.

Ok, det var tillräckligt mycket negativ energi för resten av veckan.

Över till något bättre. Vintage är inte direkt lätt att få tag på i Shanghai, så märk min förvåning (och glädje) då jag för några veckor sedan upptäckte jag en söt butik vid namn Village Girl’s Embroidery (155 Anfu Lu, nära Wulumuqi Lu som jag bor på!) som säljer vintageplagg från kinesiska minoritetsgrupper! Här ska det laddas upp inför vårsäsongen som utan tvekan kommer att präglas av mycket etniska plagg... Kläderna i Village Girl's Embroidery kommer från Zhuang-, Miao- Yi- folken, bara för att nämna några. De flesta av Kinas minoritetsgrupper lever i små byar i Yunnan och Guizhou.

Shanghai marathon sprangs igår

Det var förresten igår som 20,000 vältränade människor samlades för att springa Shanghai maraton. När jag vaknade kl 10 hade redan vinnaren kommit i mål. Det känns lite småfrustrerande faktiskt. Varför har jag inte lyckats hålla löpandet vid liv här i Shanghai när 20,000 andra uppenbarligen lyckats... Men men. Det är aldrig försent att börja igen, typ.

Om det förresten är ngn som har synpunkter på det jag skriver eller som vill läsa om ngt speciellt här i min blogg så kan ni väl maila mig på jonnawib(at)yahoo.se. Vad jag har förstått så fungerar inte kommentarfunktionerna vidare bra trots att de borde göra det.

Next -något att hålla ögonen på

Kuvertväska från Next

Härlig helg. Firade 2 år med pojkvännen i lördags och blev bortskämd som en barnunge. Ska inte ljuga och säga att jag inte njöt av varenda sekund.. :) I söndags stack vi till megagallerian Superbrand Mall i Pudong (östra Shanghai) för lite seg söndagsshopping (mest skyltfönstershopping dock). Hann med att kolla in lite saker på Next som nyligen öppnade i gallerian. Är ganska glad i deras party stash men jämfört med många andra butiker här i Shanghai så känns det lite för dyrt. Har dock en snygg kuvertväska från Next som har blivit ett troget bihang för partykvällar. Helgen till ära svängde vi om på nattklubben MAO vilket var kul. Denna vecka måste jag jobba mycket för nästa helg åker jag till Suzhou för att käka svenskt/finskt julbord, fira pojkvännens födelsedag och tja.. vara ledig helt enkelt. Suzhou, en 'liten' kinesisk stad med 5 miljoner invånare (!) känns alltid som en tropisk resort jämfört med Shanghai. Inte så mycket tutande bilar. Inte så trångt med folk på gatorna... ahhh...

Såg förresten massa söta klänningar på Next som jag girigt vill ha. Pekade ivrigt ut tre favoriter för pojkvännen och poängterade att det faktiskt snart är jul. Får se hur det går med den saken dock. Jag har redan fått ett par grymt snygga ankelboots i förskott. Ehum.

Snygg och enkel nyårsblåsa från Next. Har visserligen en snarlik från Zara men vadå, man kan väl inte ha för många LBDs....

Annan snygg kuvertväska från Next med avtagbar kedja.

Paris försöker sig på att prata kinesiska

Hong Kong modellen Pace Wu var utan tvekan kvällens snyggaste i sin glittriga klänning.

Paris var lika smaklös som alltid... fast den här klänningen är väl en av hennes bättre val. När hon delade ut en Award lite senare under kvällen dök hon upp i en röd, vidrig grej.

Paris Hilton inledde MTV Style Galan i Shanghai (i fredagskväll, se föregående bloggpost) med ett utdraget 'Nimen Hao!' (Hejsan allihopa). Det lät ungefär lite patetiskt som där hon säger 'That's hot'. Som ni kanske hör är jag inget Paris fans.

Jag blev i sista stund tvungen att lämna ifrån mig mitt presspass till en fotograf från NZ men det gjorde inte så mycket, jag fick ju ändå en bra biljett till galan. Dessutom fick jag höra efteråt att alla journalister hade suttit fast i ett litet pressrum snarare än att mingla backstage med Paris. Väldigt typiskt Kina!

Galan i storhet var ungefär som förväntat: smaklös med massa neonljus, stråklastare, ett vandrande laserljus, konstiga filmklipp och överdrivet glimmande klänningar. Men det där med klänningarna är bara kul. Jag älskar hur tjejerna verkligen vågar glittra och glimma här i Kina. Mina gamla SH kollegor Jude och Dan satt och drägglade åt de snygga urringningarna medan jag hade lagom kul åt ett gäng småtjejer som var fanatiska fans åt sångaren 'Shin' och som skrek som galningar när han slutligen kom upp på scen för att dela ut en Award.

Och Awardsen då?
Jo, Vicky Zhao, veteransångerskan Sammi Cheng divan Elva Hsiao utsågs till fastlandskinas/ Hongkongs/ Taiwans bäst klädda sångerskor. Li Bingbing blev inte helt oväntat utsedd till fastlandskinas bäst klädda skådis. Jag stendiggar Li Bingbings innovativa stil fast kvällen till ära var jag tveksam till hennes val av outfit. Toppen satt inte så snyggt så fort hon rörde sig. Även Vicky Zhao såg lite bortkommen ut i en alltför stor klänning och omatchade skor. Pälsen räddade henne, jag hoppas bara att den inte var äkta.

Li Bingbings tveksamma outfit

Nja.. vad tycker ni?! Hit eller miss?

Allt som allt var det en kul kväll. Jag insåg att min kinesiska har förbättras väsentligt eftersom jag faktiskt förstod ganska mycket av vad alla sa (galan gick helt på kinesiska. När Paris snackade så kom ngn och översatte) och sånt är ju alltid kul att inse!

Den 1 december är det en ny style gala här i Shanghai, då är det modeeliten som samlas för att utse Kinas bäst klädda och jag chansar på att det ungefär kommer att vara samma uppsättning av artister/modeller/skådisar som finns på plats.

Vicky Zhao såg lite bortkommen ut i sin stora klänning...

Hongkongskådisen Nicolas Tse (av med brillorna på röda mattan, grabben!) och Taiwanskådisen Charlene Choi Zhuoyan i en tveksam krage.

Paris bytte till rött.

MTV Awards och Style Gala i Shanghai ikväll -och JAG ska dit!!

Ja, det är sant. Ibland lyckas man hamna precis där man vill vara! Idag är en sådan dag. Efter en minst sagt stressig vecka så ser denna fredag ut att kunna sätta guldkant på tillvaron igen. Via några telefonsamtal hit och dit har jag lyckats fixa pressackreditering till MTV Asia Awards och Style Gala som går av stapeln ikväll kl 19.30 på Shanghais Grand Stage. Mina gamla kollegor från SH Magazine ska också dit, så snacka om att man är taggad!!

Nu tänker ni säkert samma sak som jag -vad ska jag ha på mig?! Japp. Panik, klädblock och allt däremellan. Det blir att gräva djupt i garderoben om några timmar.

Galans kändaste namn är väl utan tvekan Paris Hilton som har varit på besök i Shanghai sen i tisdags och som har ägnat sig åt minst sagt förutsägbara turistaktiviteter. Men vem hade egentligen förväntat sig något annat?! Mina kollegor på SH fick förresten en intervju med fröken Hilton, den kan du läsa här: http://www.shmag.cn/feature/paris_hilton_interview_and_win_tickets_mtvs_style_gala

Andra kändisar som har lovat att dyka upp på galan är Liu Ye, Shin, S.H.E., Anthony Wong, Sammi Cheng och Vicki Zhao. Det lär glittra ordentligt på den röda mattan kan jag lova! Kineserna är verkligen inte rädda för att klä upp sig!

En riktigt pärla

Pärlor och pärlhalsband var det lääääääääängesen man såg en trendig person trä över halsen (!). Men jag måste ändå få passa på att rekommendera en fantastisk pärlmarknad strax utanför Shanghai, i staden Suzhou. Här kan du handla kvalitét –och kvantitet, för ett fantastsikt pris! Självklart så är pärlhalsband mer en mamma-mormor-farmor present men man kan också köpa pärlor på lösvikt och kombinera ihop sin egen kreation. En god vän till mig (från Finland) var nyfiken på om kvalitén var lika bra som alla pärlförsäljarna skröt om, så han köpte ett pärlhalsband till sin mamma som han gav henne när han kom tillbaka till Finland. Mamman gillade halsbandet men de var nyfikna på värdet så de tog med det till en smyckebutik för att få det värdesatt. Och jo, mycket riktigt. Det va värt mycket mer än de 200 kronor som min vän hade lagt ut för det. Personalen bakom disken i butiken erbjöd dem 800 kronor på studs om de ville sälja det (vilket de såklart inte ville), så där ser man. Allt är inte fejk bara för att det kommer från Kina!

Pärlmarknaden i Suzhou kan du ta dig till om du hoppar in i en taxi och lyckas uttala följande: ”Wei tang zhen zhu cheng” (Pärlmarknaden). Annars kan du skriva ut dessa kinesiska tecken och ta med och vissa för taxichauffören: 渭塘珍珠城

Om du inte är någon pärlälskare så säljer marknaden också jade, lite väskor och små roliga nyckelklippor och pärlassecoarer. Det är faktiskt värt ett besök!

Malins skräddarmarknadsköp

Vilken helg. Så många gånger har jag nog aldrig besökt skräddarmarknaden inom loppet av en vecka. Börjar bli småbundis med de olika skräddarna och försäljarna där; alla hälsar och nickar vänligt när man går förbi. Trevligt! Min kompis Malin som varit på besök här sedan den 9 november har hunnit med att få uppsytt en hel del klänningar sedan hon kom hit. Vad sägs om den här snygga, gråa huvklänningen? Jag blev så förälskad i den när Malin drog på den att jag var tvungen att beställa mig en jag med. Tur att jag och Malin bor på olika kontinenter.

Malin gjorde också den här blåa festblåsan som hon invigde i lördags då vi svängde om på stan. Tyget är väldigt skört och tunt, precis som det ska vara inför våren. Idag far Malin tillbaka till Svea rike och jag blir ensam kvar i Shanghai. Känns alltid lite tomt när man haft vänner på besök men å andra sidan har jag en hel del jobbsaker att ta igen, för att inte tala om kinesiska tecken att plugga, så jag lär väl kunna sysselsätta mig ändå. Just nu känns det som om man inte hängt med riktigt i svängarna. Imorgon ska jag käka middag med tjejerna från SH Magazine och då ska jag kräva en liten uppdatering på vad som är på G i stan nu när julen lurar runt kröken.

Cavalli går inte hem i Shanghai

Såhär vilt gick det absolut inte till i Shanghai....

Alla Cavalli fans borde styra kosan mot Shanghai. Här är nämligen H&Ms galgar ännu tunga av dyra plagg som definitivt inte sålt som smör. De annars så trendkänsliga och märkesdyrkande kineserna tycker definitivt inte att det är värt att punga ut några tusenlappar för Cavalli plagg, och efter att jag själv kollar in vad som fanns kvar (väldigt mycket!) av kollektionen på H&M på Huaihai Lu igår så kan jag faktiskt säga att jag förstår dem. Leopard- och zebraklänningarna har inte gått hem här borta däremot är jag förvånad över att jeansen och en ganska snygg svart lång kavajjacka fortfarande hänger kvar. Kanske är det prislappen som spökar? De kineser som vanligtvis handlar på H&M är uppenbarligen inte beredda på att betala flera tusen för sina plagg. Jag kan förstå dem. När jag går ut på mina shoppingturer i den franska koncessionen så betalar jag sällan med än 150-200 för det jag hittar. I ett land där kläder generellt sett är otroligt billigt så funkar det inte riktigt att sätta en dyr prislapp såvida man inte är ett ”Kinakänt” märke typ Gucci eller Prada. De kineser som jag har pratat med på sistone har dock inte haft någon aning om vem Robert Cavalli är…

För övrigt har det varit kasst med bloggandet på sistone. Jag skyller på mitt besök (sorry Malin!) och det faktum att jag under veckans gång har haft massa med kinesiska (mid term) tentor. Igår morse hade jag t.ex en muntlig, så kallad ’kouyu’ tenta (Kouyu = talspråk på mandarin) och det gick så dåligt att jag bara ville skrika rätt ut efteråt. Min lärare bad mig berätta om hur man lagar svensk mat och jag kom inte på hur jag skulle kunna förklara ordet ’köttbullar,’ så hjärnan bara frös… För det mesta så tycker jag att kinesiska (mandarin) är ett jättespännande språk att plugga men med jämna mellanrum blir jag galen för att det är så svårt. Bäst är jag efter en utekväll när vi tar taxin hem. Då hoppar jag alltid in längst fram i bilen, och medan resten av gänget sticker in på Mc Donalds för att handla nattmatt så sitter jag kvar med taxichaffisen och diskuterar världsproblem. När de andra 15 minuter senare återvänder med sina burgare är jag och taxigubben ofta så tighta att vi får rabatt på resten av hemresan.... (Vilket verkligen inte behövs i Shanghai där det är snorbilligt att åka taxi). Kanske jag borde ta mig en grogg innan jag gör min muntliga sluttenta nästa gång i januari? (!) Eller också borde jag kanske bara plugga mer…

Idag ska jag och Malin (som åker hem på måndag, snyft) åka till grannstaden Suzhou och ge oss ut på en ridtur. Det ska bli jättekul, men som vanligt är jag alltid lite nervös inför en ridtur. Jag ska nog be om en slö häst och skylla på att jag vill ta mycket foton.

Ikväll är det party som gäller och jag är extra förväntansfull eftersom jag köpte mig en helt underbar paljettpartyblåsa igår på H&M (199 kr). Mycket snyggare (och billigare) än Cavallistuket, eller vad tycker ni?!

Shoppingspree

Skoutbudet på Hotwind. Ja, det är sant.. 4 hyllor med skor. Vi spenderade nog minst 1.5 h i denna butik...

En av höjdpunkterna när man bor utomlands är när ens vänner kommer på besök. För det första är det såklart alltid kul att träffa dem man saknar mest när man bor långt borta och för det andra så gillar jag att visa folk hur jag bor och har det i mitt ’tillfälliga’ land. Sedan jag flyttade till Shanghai i början av augusti förra året har det inte varit speciellt tätt mellan besöken (eftersom Shanghai är en mardröm att besöka under de svenska sommarmånaderna så krävs det ju lite flexibilitet för att folk ska kunna komma under hösten eller våren) men de som väl har tagit sig hit har alla verkat mycket nöjda med sina upplevelser. Och min kompis Malin, som landade i Shanghai i fredags, tycks inte vara ett undantag. Speciellt inte då hon efter sin andra dag hade gått och beställt 5 klänningar, en jacka och en topp för cirka 1200 kronor på skräddarmarknaden…


Malin fyndar... det var dock inte de här söta stövlarna som fick följa med hem, utan ett par svarta, smått slitna ankelboots med hög klack. Bilder kommer!

Resten av helgen spenderades genom att äta, festa, vara bakfull och gå och shoppa. Igår tog jag med mig Malin till Fuxing Lu, min favoritgata, där hon inledde dagen med att köpa ett par schyssta sneakers för 48 kronor… (jag slog faktiskt till och köpte mig ett par jag med… blev så glad när de hade stlk 39… Inte för att jag egentligen behövde ett par nya skor, men ändå) En stund senare satt vi i en annan skoaffär och provade uggboots för 200 kronor och stövlar för 130. Ytterligare lite senare tog jag med Malin till en skobutikskedja vid namn Hotwind där Malin hittade ett par grymt snygga ankelboots som blev hennes för ynka 380 kronor. Jag hittade i min tur ett par to-die-for lila pumps men de var liiiiite för trånga i tån så jag var tvungen att avstå. Jag har gjort misstaget med att köpa för små skor förr och det är ingen hit.

Malin fick också ta sig sin livs första fika på cafejätten Starbucks som finns överallt i Shanghai och så blev det såklart en kryddstark middag på en av mina lokala favoritrestauranger på kvällen. Glöm det där med att bota bakfylla med pizza: chili är en mycket bättre kur. Idag kommer att bli en ganska lugn dag då jag måste ta mig till universitetet för lite undervisning i kinesiska (Malin säger sig vara djupt imponerad av mina kinesiska språkkunskaper, men hon hör såklart inte hur många grammatiska misstag jag gör när jag snackar… och kinesiska är ett språk med ytterst lite grammatik.. suck!). Men det är bara måndag och veckan är ung. Återkommer med nya shoppingrapporter i veckan!

Jag hittade ett par underbara lila pumps på Hotwind (ser lite blå ut på bilden med den är kamerablixten som luras...) men avstod då de var lite för små. Vad tycker ni om min nya mössa? Den hittade jag för 30 kronor i en annan butik. Den grårutiga klänningen (75 spänn!) är också nyinköpt... Hm... jag får skylla på att det är sympatishopping nu när Malin är på besök.

Fendi på den kinesiska muren

Som Karro skrev i sin blogg häromdagen så skrev Fendi modehistoria för några veckor sedan då de framförde en ’catwalk synligt från rymden’ på den kinesiska muren i Beijing.

Jag är personligen imponerad att de fick tillstånd att genomföra projektet som sägs ha tagit mer än ett år att förbereda. Karl Lagerfeld och Sylvia Venturini Fendi måste ha grävt djupt i plånboken för att övertala den kinesiska regeringen att låna ut ett av landets mest kända kulturarv. Den kinesiska muren står på UNESCOs lista av världsarv sedan 1987 och den står även på listan över världens mest hotade monument eftersom skötseln av detta fantastiska byggnadsverk har misskötts i många år. (Möjligtvis kan det vara så att regeringen gått med på att låta Fendi använda muren för att demonstrera för resten av världen att är fullt kapabla att anordna stora internationella arrangemang nu inför OS).

Muren till vardags

Visningen ska i sin tur ha varit relativt kändistät då skådisar som
Kate Bosworth, Thandie Newton och Ziyi Zhang alla specialflögs till Beijing för att kunna ta del av vad Fendi beskrev som en ”once-in-a-lifetime fashion presentation”. På samma sätt flög man också in 88 modeller, 80 Fendianställda och 10 sömmerskor. (För miljöns skull får vi verkligen hoppas att det var en once-in-a-lifetime show).

Fendi erkände att Kinas ökade status med OS runt hörnet varit en av anledningarna till varför man velat hålla en catwalk på muren. Märket har dessutom under det senaste året ökat sin försäljning med 100 procent i landet. Sedan märket öppnade sin första Fendibutik i Kina 1999 har man expanderat och det finns idag 10 Fendibutiker i landet. Man planerar att fortsätta sin expandering i Kina genom att öppna en ny butik per år i olika kinesiska städer. Förutom Hongkong och Sydkorea så är Kina Fendis största marknad i Asien.


För att visa sin tillgivenhet till den kinesiska kulturen bjöd Fendis visning på flera kinesiska kulturella inslag. Att man använde sig av 88 modeller var till exempel ingen slump: 8 är kinesernas lyckonummer (det är därför som OS i Beijing kommer att invigas den 8/8 2008 klockan 8!) Många av de looks som Lagerfeld presenterade på catwalken var dessutom koncentrerade på ett runt motiv, som är en kinesisk symbol för lycka. Man visade också många röda klänningar, eftersom rött är kinesernas lycko- och glädjefärg. Visningen, som var för Fendis vår/sommarkollektion 2008 hade redan visats några veckor tidigare i Milano. Förutom mycket rött så var det mest utmärkande från kollektionen vackra och skira 50-talsklänningar.

10 dagar i Shanghai

Ett besök iav en barndomskompis från Sverige är på ingående… Och då kan det ju vara lägligt att skriva en liten förslagslista på vad man kan göra under 10 dagar i Shanghai för att ha så roligt som möjligt!

Så vad gör man då?

1. Jo, man äter! Shanghai har fantastiskt många underbara japanska, kinesiska, thailändska, indiska och koreanska restauranger. Här ska det tuggas som bara den! Vad sägs om kinesiska kryddstarka rätter från Sichuan- och Hunanprovinsen, dumplings och nudlar från Beijing och fisk och skaldjur från lokala Shanghaihak. Glöm den där ”kinesiska” maten du kan äta i Sverige –den är allt ifrån autentisk då den har anpassats till våra svenska ’sötsur-älskande' smaklökar. I Kina smakar maten på ett helt annat (och mycket bättre!) sätt. Förutom kinesiskt så måste vi ju också käka massa sushi, koreanskt BBQ, kanske ngn indisk curry och en phad thai om det går ner…


2. Shopping! Förutom marknaderna så ska min polare tas med till Shaanxi Lu, Maoming Lu, Fuxing Lu, Xinle Lu, Changle Lu…. Tja.. den franska koncessionen helt enkelt! Jag har kommit på mig själv med att jag på dessa gator alltid gör fynd under 200 kronor. Eftersom min polare inte är bigfoot som jag så kan hon dessutom frossa i billiga skor. Lyllo. Vi måste också kolla in de lokala Shanghaibutikerna på Taikan Lu (som också är ett härligt hav av konstgallerier), och så lär det väl bli någon runda i någon av Shanghais alla megamalls: superbrand mall, international mall, fashion mall osv… Det finns också en härlig underjordisk marknad vid People’s Square och vid Jingan Templet. Hm.. har jag glömt något? Jo, det har jag alldeles säkert. Lite japanskt i form av Honeys och Muji ska vi väl också hinna med –två av mina favoritbutiker i stan.


3. Sightseeing. Hm… här gäller det att vara smart och att satsa på saker som inte är turistfällor… Men det är klart, om man vill kolla in den gamla stan, Yu Yuan, bunden, Huangpu river cruise, Jin Mao tornet, det överskattade Xintiandi eller Pearl Tower så är det väl ganska svårt att INTE fastna i turistklasarna. Jaja. Hon får välja själv.

4. Pampering! En sak jag iaf ska se till och det är att min kära väninna får känna sig som en drottning via lite skönhetsbehandlingar. I Shanghai ligger skönhetssalongerna granne med varandra och du kan välja allt ifrån en 20 kronors pedikyr, till en 69 kronors 1h fotmassage, till en 450 kronors djuprengörande ansiktsbehandling. Vill man ha en lite mer smärtfull upplevelse kan man gå och få massage av blinda män, ajajajajajajaja… de knådar en hårdare än en svårknådad deg!! Men bra för stela muskler.

5. Påtal om blinda män… så kanske vi också ska gå och äta på Black Cafe? Black Cafe är en relativt nyöppnad resto här i stan där du avnjuter din måltid i becksvart mörker. All serveringspersonal är blind och poängen är väl att du ska få testa på hur det är att leva i deras värld. Jag har provat en gång –kan säga som så att det var inte det allra lättaste att pricka sin kycklingfilé med gaffeln.


6. Kareoke –ha, du KAN inte resa till Kina utan att ha testat på att vara Brittney för en kväll. Kareokeindustrin är väl utvecklad i Shanghai: för 70 spänn/h får du ett privatrum där du kan skråla med dina nära och kära, och om du önskar lite alkohol för att få hjälp med att hitta stämman, så finns det gott om servitörer som kommer in och fyller ditt glas med öl med jämna mellanrum. Dessvärre är sångutbudet väldigt… kliché för att inte tala om blasé: ABBA, Brittney, Westlife och Aqua dominerar sånglistorna. Men efter några drinkar brukar det bli roligt ändå.


7. Påtal om drinkar… så måste vi ju ut och roa oss ordentligt?! Attica? De La Coast? 4Live? Park 97? MAO? Shanghai har så många klubbar och barer att man ibland kan bli helt trött när man ska bestämma sig för vart man ska gå. Förutom alla nattklubbar som pumpar ut kraftiga beats till kl 6 på morgonen så finns det ju också en hel massa med barer, pubar och lounges… Och så finns ju Absoluts nyöppnade ’Absolut Ice Bar’. Geh. Det kommer bli att bli hårt för levern det här.

8. Steetfood, parker och lokalinvånarna –hör till Shanghais guldkorn. Eftersom jag bor i ett ganska charmigt kvarter med en frukt- och grönsaksmarknad utanför fönstret, gamla tanter som var morgon väcker mig med ljudet av deras morgongympa kl 7, och doften av nykokta baozi alltid ligger som ett os över gatan om man beger sig ut under de tidigare morgontimmarna, så tror jag nog att min polare kommer få en insikt i lite mer än skyskraps- och shoppingshanghai. Jag hoppas att hon gillar det lika mycket som jag.


9. Något som Shanghai är bra på är events och tillställningar (även om jag haft en hel del misslyckade sådana på sistone också). Den 17-18 november är det Creative Design Bazaar några kvarter ifrån där jag bor och massa internationella och lokala designbutiker kommer att ställa upp och visa upp sina sortiment samtidigt som man kan mingla, ta en drink och nätverka så mycket man vill Ahhhhh… kreativitet! Dessutom älskar jag inredningsprylar!

10. Sen kan man ju… nej, nu får jag nog sluta. Jag blir helt matt när jag tänker på allt vi måste ut och testa/kolla på/göra/äta… Nu ska jag städa min lgnh så att här ser någorlunda fint ut lagom till hennes ankomst.

Suzhou Cobblers

Wow wow wow! Nu har jag hittat något riktigt intressant som ska spanas in närmare denna helg: Suzhou Cobblers var namnet. Lägg det på minnet. Det kommer att nämnas igen.

Suzhou Cobblers säljer tvättäkta kinesiska sidenskor. Dvs sånt som man aldrig hittar på marknader här nere. Det är skor som kinesiska kvinnor genom generationerna har burit och kvinnan bakom Suzhou Cobblers, Huang Mengqi, säger sig själv ha hämtat inspirationen från vad hennes farmor brukade ha på fötterna.

Till helgen ska jag absolut besöka denna shop som är belägen nere vid bunden på Fuzhou Lu (mellan People’s Square och Bunden skulle jag tro). Förutom att jag vill ta mig en titt på skorna (de där gröna med blommor kommer att vara perfekta till våren som går i blommornas och mönstrets modetecken!) så vill jag också kolla närmare på den här coola ”1931” väskan.

Jag skyller på Shanghai

Just nu skrivs det mycket om en viss Katie som kubbade NY maraton i helgen (det mest uppseendeväckande tycks dock vara att hon gjorde det utan bh). När jag läste om hennes plågsamma tid (5.30 ungefär –hur i hela friden kunde hon se så pigg ut efter det?! Fast det är klart, hon är ju skådis..) kunde jag inte låta bli att känna ett sting av sentimental irritation. En gång i tiden var nämligen jag också en, ehum (vågar jag skriva detta?) löpare. Jo, jag vågar ge mig själv den (ex) titeln. För på den tiden var jag nämligen sådär jobbigt beroende av att springa minst en mil om dagen att till o med mina polare reagerade. ”Tycker du verkligen att det är kul Jonna?!" Kul?! Knappast. Det handlade om en känsla.

Korta shorts och löst sittande linne (dödsviktigt för en skön känsla). Tight sporttopp (som jag sa, hur Kate orkade springa med skump är ett mysterium). Strumpbeklädda fötter som träs ner i ett par fräscha Asiac skor och snörs åt lagom hårt. På med freestylen/mp3:n/ iPoden (jag sprang somsagt under en längre tid). Håret i en tofs, och så iväg! Ahhh underbara känsla. En timme och 12 km senare var jag sedan lycklig och utmattad tillbaka hemma. Vissa söndagar sprang jag 15 eller 18 km. Någon gång kutade jag till och med en halvmara.

Så vad hände med denna hälsosamma och underbara feel-good vanan?!

Jo, det kom lite grejer imellan. Jag flyttade till Shanghai. Typ.

Det första halvåret i Kina försökte jag att vara ambitiös. Jag betade av mina mil i veckan och anmälde mig till Shanghai maraton som går av stapeln vart år i slutet av november. Dessvärre saknade Shanghai charmen som gör det kul för en löpare att snöra på sig skorna. Istället för frisk luft andas man här avgaser. Löparspår kan man bara drömma om –du får slåss med trafiken. Och det är inte heller helt säkert att springa och lyssna på musik samtidigt eftersom du bör vara mycket uppmärksam för allt som sker runt omkring dig.

Den enda anledningen till att jag orkade hålla på så länge som jag gjorde i Shanghai (i 4 månader gav jag mig tappert ut på 4-5 rundor i veckan) är för att vi under de första 6 månaderna i denna galna stad bodde ute vid en park (Century Park, eller Shiji Gong Yuan på kinesiska) i östra Shanghai (Pudong). Ett varv runt parken är cirka 5 km och man behöver inte stanna för trafikljus. Luften var skit och motorcyklarna som man delade ’cykelbanan’ med var helt galna men det var en risk jag var villig att ta. Den 26:e november 2006 sprang jag Shanghais halvmaraton. (Helmaran var inte ens att tänka på). Det var väl sådär; ganska oorganiserat, trångt och den tidiga starten (07.00 på morgonen!) resulterade i att jag fick håll efter en halv kilometer som höll i sig ända tills jag passerade markeringen för 6km. Jag fick ingen bra tid heller: 2h och 5 minuter eller något. En bra bit sämre än mitt personbästa 1.48. Men det var en skön känsla efteråt. Jag hade ändå gjort det liksom. Klapp på ryggen. Och ett stort, svenskt choklad från IKEA som belöning.


Jag lovade mig själv att jag inom ett år skulle förbättra min form. Men så snart vi i januari 2007 flyttade från Pudong till den franska koncessionen (belägen mitt i den förorenade smeten) så dog den lilla löplågan som jag förtvivlat försökt hålla vid liv.

Numera är jag medlem på ett gym men vi vet väl alla hur kul det är att springa på löpbandet? Precis ja. Ridå. Ibland får jag små ryck och blir ’springande’ en timme eller mer. Svetten sprutar och de kinesiska personliga tränarna cirkulerar runt mig och slänger imponerande blickar på mina ’speed’ och ’incline’ inställningar. Dessvärre händer detta inte speciellt ofta längre. Jag har numera så många ursäkter till varför jag inte ’kan’ träna att jag nästan har slutat med att ursäkta mig för min slöhet. Jag befinner mig ju ändå trots allt i Shanghai och detta är ingen löparstad. Sedär. Om man säger det tillräckligt många gånger så börjar man till och med tro på det själv.

Sen jag kom hit har jag istället ägnat mig åt hot yoga, magdans och kongfu. Hitintills har det väl stillat begäret ganska bra. Det är bara när man läser om Hollywood skådisar som kubbar maratonlopp utan bh som man väl blir lite sådär… rastlös och till och med känner sig illa till mods (”Jag vill också!!!”) och tänker på vilken fitness man en gång satt inne med. Men men. Det är väl bara att göra som alltid: sluta klaga, bita ihop och göra något åt saken.

I eftermiddag ska jag sticka till gymmet!

Nästa år ska jag minsann göra comeback igen... På den här bilden springer jag Shanghais halvmara.

Att välja rätt marknad

Det blir alltid smått hysteriska dagar när man har släkt och vänner på besök. Och november är utan tvekan en hysterisk månad. Just nu har vi en släkting på besök. Imorgon landar en gammal polare. På fredag kommer ytterligare en. Naturligtvis blir det de sedvanliga ’jag ska visa dig Shanghai’ runderna man tar dem på, men däremot försöker jag att variera mig ngt, samt att spendera så lite tid som möjligt i turistfällorna, alias de (ruggiga) fejkmarknaderna. Dessvärre dyker aggressiva försäljare numera upp lite här och var i Shanghai och i lördags, då vi traskade längs med Nanjing Lu (en av Shanghais mest kända shoppinggator) fick jag tyvärr bekräftat att denna en gång så fridfulla gata, numera är ett hav av skoputsare, ”Rolex”-försäljare, väsk- och skoförsäljare, ficktjuvar och hallickar. Japp. Tyvärr har det blivit så i Shanghai. Går du ett gäng grabbar längs med gatan så kommer det ofta fram män och erbjuder dig kvinnor. (Detta är information som mina manliga bekanta har bekräftat. Jag har personligen aldrig blivit erbjuden att köpa en prostituerad) Går du runt och bara ser allmänt förvirrad ut så kommer du att bli påhoppad av försäljare som vill ta med dig till deras lager och visa dig massa plastiga oäkta Gucciväskor som de försöker propsa på dig till ett minst sagt oanständigt pris. Jag antar att många älskar den här sortens Kina: att köpa fejkgods är idag superpopulärt och många känner sig lyxiga och coola när de vandrar runt med en (fejk) LV väska på axeln… Men för mig är det inget som går hem. Klart slut.

En marknad som jag däremot gärna återvänder till är den (i min blogg) omskrivna skräddarmarknaden. Här kan man få uppsytt allt ifrån en sidenpyjamas till en kostym, Den här gången testade vi också på att göra fyra snygga sidenväskor… Man fick själv välja tyget till insidan och utsidan av väskan. Och resultatet? Döm själv! Jag är inte helt säker men jag tror den gick på 150 kronor el ngt i den stilen…

Min lila höst

Gårkvällens mediamiddag på Attica var sådär. Den utlovade middagen var nämligen i själva verket små canapés... Hm.. Så mätt var man iaf inte när man gick därifrån. Tog mig runt på lite olika barer istället. Glamour Bar är alltid trevligt och det blev också lite vin på Radisons häftiga hotellbar på den 47:e våningen. Jag älskar hotellbarer. De har för det mesta en riktigt bra vinlista och utmärkt service. När jag pluggade i Australien jobbade jag extra i en hotellbar på det femstjärniga hotellet Duxton så sedan dess har jag gått på många olika hotellbarer. Och Radison i Shanghai är absolut en favorit!

Men nog om det!

Tänkte passa på att visa upp mina senaste lila assecoarinköp! Lila passar så bra till allt svart och grått jag har i garderoben. Ikväll tänkte jag matcha de lila strumpbyxorna (med hål så att man ser halva foten) och det lila skärpet med en lite grövre svart, kort poloklänning som jag har sedan förra säsongen. Pojkvännens pappa är på besök och kvällen till ära är det en måltid på japanska Haiku by Hatsune som gäller. Mmmmm... Bättre än så kan man nog inte inleda en helg!



Lila skärp från Promod. 169 kronor.



Skarfs från en gatumarknad. 20 kronor.



Strumpbyxor från en gatumarknad. 12 kronor.


Örhängen från Next, 79 kronor.